Skip to content

ANALYSUPPGIFT

2016-03-01

New York Times 

 

nytimes

FORMGIVNING OCH STRUKTUR 

Nytimes.com sätter en ton för hela webbplatsen på en gång, precis som Janice Redish skriver om i kapitlet Starting well: Home Page. Jag får direkt en känsla för vad det är för sajt, och den känslan bekräftas när jag börjar ta del av innehållet. Det är mycket annat med formgivningen och strukturen som jag känner igen från Janice Redish bok Letting go of the words, speciellt från kapitlen Starting well: Home Page, Designing for easy use och Breaking up and organize content. När det gäller designen är bakgrunden enkel, kontrasten hög, genomgående är alla sidor strukturerade likadant, rubrikerna flyter inte omkring och det finns en genomtänkt typografi. Sajten har mycket och skiftande innehåll, men det är organiserat och uppdelat på ett genomtänkt sätt och läsaren leds runt mellan avdelningarna med länkar och sökvägar på ett bra sätt.

Hemsidan
Förstasidan på nytimes.com är tydligt uppbyggd efter en grid. Den är uppdelad i fyra spalter, texter och bilder ligger i antingen en spalt eller går över två. Utdrag ur artiklar ska locka läsaren att klicka sig in i webbplatsen.  Fokus ligger på text och bilderna är överlag små. Först när läsaren klickar sig in på en artikel blir bilderna större. Det finns ofta en större bild på förstasidan, som alltid verkar tillhöra toppartikeln. Webbplatsen är till största delen vit och svart och färg kommer från bilderna. Trots att förstasidan är fullproppad med material upplevs den inte som rörig, utan som luftig och lättorienterad.

Headern
Headern består av orden ”New York Times” i det karaktäristiska typsnittet vilket känns igen från papperstidningen. Janice Redish påpekar att det är bra att ge läsarna möjlighet att anpassa en webbplats efter sina behov och ovan headern går det att välja antingen den amerikanska, internationella eller asiatiska (kinesiska?) versionen av nytimes.com. Default verkar vara inställt på den amerikanska. Det finns också ett sök-alternativ och en knapp som öppnar en sidebar med menyn och undermenyer. Under headern finns information om datum, länk till dagens tidning i digitalt format, videos samt information om temperatur och börs.

Menyn
Menyn är placerad under headern. Varje menyval leder till en ny sida med en ny avdelning, med likadan struktur som förstasidan. Många av sidorna har en egen meny med underavdelningar. Ett val i förstasidans meny är ”All” som öppnar en sidebar, som även öppnas från knappen ovan headern, med menyn där undermenyerna kommer som en dropdown när man hoovrar över – det ger en bättre överblick och gör det enklare för läsare som letar efter något specifikt. Längst ner på förstasidan finns menyn och undermenyerna igen, samt mer info om tidningen.

 

INNEHÅLL

Nytimes.com rapporterar om mycket, allt från ”World” och ”Business” till ”Art” och ”Sports” finns. Det verkar vara deras ambition att vara breda, samt att täcka in det mesta av världen. På förstasidan är valet i USA i fokus de flesta dagar. Valbevakningen har fått en egen logga: en box i 3D i rött, blått och vitt. Vissa dagar får annat förstaplatsen, till exempel ”The Libya Gamble: Part 1” den 28/2. Valet ligger dock alltid högt upp. På vardagarna ligger ”The opinion pages” högt upp medan det under helgerna är ”Weekends reads”som ligger högt, det kan tolkas som en anpassning efter läsarnas sinnesstämning. I övrigt är det en blandning av nyheter, krönikor och artiklar från nytimes.com olika avdelningar som ligger på förstasidan. Via menyn når man alla avdelningar.

Texter
Nytimes.coms texter är långa, välskrivna och bra formgivna med mycket styckeindelningar och luft och en spaltbredd som gör att det är behagligt för ögonen att läsa. Hur de är skrivna, språk och dylikt, skiljer sig lite mellan avdelningarna, men alla är välskrivna och har ett genomarbetat språk.

Bilder
Bilderna på nytimes.com är små på första sidan och blir större först när läsaren klickar sig in på en artikel eller en annan avdelning. De små bilderna ska locka läsaren vidare in i webbplatsen. Dock är bilderna på nytimes.com aldrig särskilt stora. Bildtänket känns genomarbetat och är implementerat på hela webbplatsen. Kanske är det en slump, men då jag har tittat på bilderna på förstasidan var alla bilder ganska mörka och dova, med rött som främsta accentfärg. Det finns både foton och grafiska bilder.

Multimedia
Redan direkt under headern länkar nytimes.com till ”Times Video”, där alla videos är samlade i olika kategorier: US & Politics, Times Video, Oscars 2016 och så vidare. Vissa är fristående och andra kompletterar artiklar. Det finns en otrolig bredd i vad videorna handlar om, allt från politik och nyheter, till mat och how to till mode. Alla är seriösa och välproducerade.

Exempel: Bill Cunningham – Shaggy Streets
Exempel: Hillary Clinton’s Legacy in Libya
Exempel: This Week’s Movies | Feb. 12, 2016
Exempel: 30 Second Expert | Wrap a Gift

 

Rubriker
På förstasidan har rubrikerna flera olika utseenden. Gemensamt är att alla är feta och att första bokstaven i orden är versaler. Även här känner jag igen Janice Redish, hon har sju guidelines för rubriker och många av dem kan checkas av. Rubrikerna är överlag medellånga, ofta uppemot åtta-nio ord långa. De är tydliga med vad artikeln som följer handlar om, men kan även vara lite fyndiga.

Länktexter
Länkarna i flytande text är klassiskt formgivna: blå med understreck. Oftast går länktexterna över flera ord i försök att göra det tydligt var länkarna leder till utan att faktiskt skriva ut det, vilket passar med det som Janice Redish kallas för meningsfulla länkar. I enstaka fall går länktexten bara över ett ord, oftast när det handlar om företag och länken går till företagets webbplats.

Bortval
Det som inte går att hitta är nöjes/skvallerartiklar i kvällstidningsstil, det vill säga sensationslystna.  Nytimes.com skriver om samma ämnen, till exempel Oscars, mode, kändisar, men det verkar som att de vill ligga på en mer intellektuell nivå. Vilket förmodligen har att göra med vad målgruppen är/inte är intresserade av.

 

MÅLGRUPP

Sitt namn till trots är det inte enbart New York-bor som nytimes.com riktar sig mot, utan hela världen. Baserat på innehållet och formgivning av webbsidan skulle jag tro att deras målgrupp är intellektuella, något äldre, storstadsbor. Människor som vill lägga tid på att läsa och hålla sig uppdaterade om inte bara sin stad utan hela världen.

 

ÖVRIGA SYNPUNKTER

En synpunkt jag har är angående interaktionen med läsarna. Det finns en kommentarsfunktion, och många artiklar har många kommentarer. Men jag har inte sett det promotas i någon större utsträckning, idag är interaktion väldigt viktigt så den borde få större utrymme. Samtidigt kan det tolkas som att interaktionen med läsarna är så självklar på nytimes.com att den inte behöver promotas.

Jag funderar på om de skulle tjäna på att göra webbplatsen ”roligare” – mer färg, större bilder, större rubriker med ”EXTRA” och dylikt. Det går ju hem hos många människor och webbtidningar tjänar på klick. Jag tror dock att de skulle tappa i trovärdighet hos sin nuvarande målgrupp, dessutom har de en betalvägg – det är bara tio artiklar per månad som går att läsa gratis – sen kostar det. Jag tror inte att en förändring som den jag funderar över skulle locka mer subscribers till nytimes.com, snarare tvärtom. Vilket ju visar på att de har tänkt rätt gällande innehåll och formgivning.

OMDÖME

Jag anser att nytimes.com är en bra nyhetssajt som har lyckats strukturera och formge sin webbplats på ett sätt som passar målgruppen. Den förväntan som skapas av formgivning och struktur: innehållet har hög kvalité, artiklarna är seriösa, långa, välskrivna artiklar, är även vad jag får när jag klickar mig in i webbplatsen. Som Janice Redish påpekar i Letting go of the words så uppfyller sajten de mål som läsaren kommer till sajten för att uppfylla. Jance Redish menar att det är viktigt att man lyckas engagera läsaren för att de ska klicka sig vidare, och det tycker jag att nytimes.com har lyckats med de korta glimtar av text och små bilder på förstasidan som skapar nyfikenhet och får läsaren att klicka sig djupare in i webbplatsen.  Den har väldigt mycket innehåll, vilket är strukturerat på ett bra sätt med olika avdelningar, som går att hitta på flera olika vägar. Det gör att läsaren har flera vägar in i webbplatsen och kan välja den som passaren bäst för tillfället, och lockar även in läsare som kanske inte hade tänkt göra något annat än kolla första sidan.

UPPGIFT III

2016-02-09

Börja spring: Allt du behöver veta om sommarens löpning

 

Vinterns mörker och rusk har lämnat oss, ljuset och värmen är här och det riktigt spritter i kroppen. Du vill ut och röra på dig, känna vinden i håret och hur musklerna kämpar. Känna friheten i löpspåret.
Här är allt du behöver veta för att kunna njuta av sommarlöpningen.

Vad kul att du bestämt dig för att börja springa! Det som är så bra med löpning är att det är enkelt, bekvämt och roligt. Alla kan springa, när och var man vill. Det går att prylnörda även i löpning, men i grunden är det bara en sak du behöver: ett par löpskor.

skor1

Billiga skor kan vara lika bra som dyra. Huvudsaken är att de passar dina fötter.


Därför ska du springa

Din kropp älskar löpning! Musklerna och skelettet blir starkare, immunförsvaret blir bättre och insulinutsöndringen stabiliseras vilket gör att risken för diabetes typ 2 minskar. Hjärnan får mer syre och du blir mer fokuserad och bättre på att lösa problem, dessutom stimuleras bildandet av nya hjärnceller så hjärnans åldrande bromsas. Du får mindre humörsvägningar och hanterar stress bättre. Mindre magproblem, friskare hjärta, bättre sömn. Listan kan göras ännu längre. Dessutom är det ju kul att springa!


Skynda långsamt

Vi börjar från början. Som ovan löpare är det viktigt att skynda långsamt. Att gå ut för hårt i början är en vanlig orsak till skador bland nyfrälsta löpare. Kroppen behöver lite tid för att anpassa och vänja sig. Från början räcker det med att springa ett par minuter i taget och varva med promenera snabbt i ett par minuter, och sen gradvis öka antalet minuter du springer. Glöm inte att värma upp ordentligt och stretcha, det minskar risken för skador.


Fem motivationstips

Känns det tungt? Trots att du var så bestämd och tyckte det var så kul kan motivationen tryta efter ett tag. Försök hålla ut! När träningen ger resultat kommer motivationen öka och dessutom kommer det ju bli lättare att springa och du kommer bli gladare och piggare.

  1. Sätt upp mål, och delmål. Det kan vara ett lopp du vill klara av, ett antal kilometer i veckan eller fem kilometer på en viss tid.
  2. Variera passen. Det blir roligare att träna om varje pass inte ser likadant ut. Blanda distanspass med intervaller med tempopass med terränglöpning. Inte nog med att det blir roligare, du blir även en bättre löpare.
  3.  Gör ett schema. Planera din träning i förväg och följ ett schema. Se även till att avsätta tid för träningen i din kalender om du har svårt att få tiden att räcka till.
  4. Rätt kläder! Det blir roligare att springa om du har kläder som funkar. Generellt ska man klä sig lättare än man tror, det ska nästan kännas lite kyligt innan man har fått upp värmen. Lager på lager är bra, blir det för varm kan du ta av dig tröjan och knyta den runt midjan.
  5. Sänk kraven. Kom ihåg att ta det lugnt i början så du inte skadar dig, och kom ihåg att träning framförallt ska vara roligt.

 

lera

Bra kläder gör att det känns bra att springa även i regn och rusk.


Undvik fel teknik

Löpning är enkelt. Men fel teknik kan leda till skador. En bra löpteknik är nyckeln till att springa snabbare och skönare. Kroppen ska röra sig naturligt, ett av de vanligaste misstagen är att springa med en framåtlutad överkropp, vilket gör att man slänger fram foten och bromsar sitt eget steg. En orsak till att många hamnar i den ställningen är att vi sitter framåtlutade över våra skrivbord hela dagarna.


Ha en stolt hållning och rusa inte fram

Redan som nybörjare är det bra att börja jobba med sin löpteknik, eftersom det är svårt att lära om sig. Gamla hundar och så vidare. Så spring aldrig snabbare än att du klarar av att ha rätt kroppsposition. Sträck på dig och ha en stolt kroppshållning, du kommer känna dig starkare och dessutom hjälper det dig med andningen. Rusar du fram för allt vad tygen håller får du ett tungt steg och blir fortare trött, med ett lätt steg klarar du av att springa snabbare under längre tid.


Det perfekta löpsteget

  1. Ge inte allt. Det går inte bättre bara för att du tar i mer. Det optimala är att ge 80-90 procent. Om du ger 100 procent spänner du dig, blir fortfarande trött och försämrar prestationen.
  2. Stolt hållning. Det viktigaste för bra löpteknik, undvik en ihopsjunken, sittande hållning. Sträck istället på dig och gör dig så lång som möjligt. Öppna upp bröstkorgen genom att dra axlarna bakåt. Flytta vikten från hälarna till tårna och skjut fram höften, tryck svansbenet framåt och spänn skinkorna lite. Det kommer driva dig framåt i steget.
  3. Landa lodrätt. Du ska inte landa på hälen eller springa på tå, det handlar inte om var på foten du landar utan var foten landar. Den ska landa rakt under kroppen, det ska gå en lodrät linje från fotknölen upp till höftbenet och vidare till axeln. För varje grad du lutar framåt landar du för långt fram och bromsar farten. När foten landar ska främre delen av foten nå marken först, snabbt följt av hälen. Sett från sidan ser det nästan ut som att hela foten landar på samma gång. Du ska inte trippa på tå, men undvika det hårda hälnedslaget.
  4. Vinkla benet. Ha ett spetsigt, vasst knä när du pendlar fram benet. Det gör det lättare att landa med foten rakt under dig.
  5. Snabba, korta steg. Ett långt steg bromsar upp löpningen och ökar dessutom risken för skador. Spring istället med snabba, korta steg. Den rekommenderade rytmen att springa i är 180 BPM och ett bra tips är att lyssna på musik i den rytmen för att få till rätt stegfrekvens.

Om du bestämmer dig för att byta löpteknik är det viktigt att träna in den lugnt och försiktigt. Börja med ett par minuters framfotslöpning i samband med att du springer som att du brukar, och öka succesivt. Annars kommer vaderna överbelastas och kanske även bli inflammerade.


Ta ett gympass ibland

För att bli en bra löpare krävs inte bara löpträning. Att kombinera löpträningen med styrketräning gör dig stark och minskar risken för skador. Du vill vara stark i din core, alltså mage och rygg, eftersom mycket av kraften i löpning kommer därifrån. Du vill även bygga styrka i benen. Gör olika varianter av benböj och utfall och tåhävningar för att stärka lår och vader. Som löpare är inte armstyrkan viktigt, men det är bra att ha en allmän styrka i kroppen så ge även armarna en omgång.

löpning

Alla har varit nybörjare någon gång. Vissa av oss flera gånger.


Återhämtning och vila

Allt vi gör bryter ner kroppen, därför är det jätteviktigt att du vilar och ger kroppen en chans att bygga upp och återhämta sig. Glömmer man vilan uteblir också resultaten och istället blir kroppen svagare. En varningssignal är om du känner dig trött och öm i musklerna och /eller har humörsvägningar och sömnsvårigheter. Kom ihåg att äta innan och efter träning, stretcha och vila. Unna dig massage eller använd en foamroll för att hjälpa musklerna att återhämta sig. Sov ordentligt och spring inte varje dag – spring i alla fall inte järnet varje dag.

Det finns en miljon olika åsikter och tankar om löpning. Vad som är bra, vad som är dåligt, vad som är rätt och vad som är fel. Läs på, lyssna till din kropp och framförallt: spring!


Mer tips och tricks:

15 positiva effekter du får av löpning – Runner’s world
Därför älskar din kropp löpning – Wellness
Löp 5 km – välj din träningsplan här – Aktiv Träning
Träningsprogram: 10 kilometer – Löpskolan
Träna upp din benstyrka på bästa sätt som löpare – Allt om löpning
Bli löpstark! – Topp Hälsa
Din 24-timmars återhämtningsplan – Aktiv träning

 

 

UPPGIFT II

2016-02-08

Tvångsrenoveringar och bajs i grunden


Rikshem renoverade miljonprogram och chockhöjde hyrorna så  att människor tvingades bort. Ändå är det bristmässigt gjort och det är bajs i grunden. Vad har bostadsbolag egentligen för ansvar?

Förra veckans Plus handlade om renoveringen av miljonprogrammet i Gränby som gjorde att många var tvungna att flytta från sina hem. Boende är ju något grundläggande, alla behöver någonstans att bo. Någonstans att sova, känna sig trygg, förvara sina saker och laga sin mat. Ett ställe att leva på. Därför blir jag så fruktansvärt förbannad när det finns bostadsbolag som inte drar sig för att utnyttja behovet av en bostad.

Glad och tacksam för korttidskontrakt
”Vi vill kunna bo kvar” Gula lappar satt upptejpade i fönstren när jag först flyttade till Rikshems område i Gränby. Det rörde mig inte så mycket då, jag var upptagen med att vara glad och tacksam för mitt korttidskontrakt. Jag visste inte hur länge jag skulle kunna bo, hade en månads uppsägningstid och ingen besittningsrätt. Men jag var nöjd. Jag hade någonstans att bo.

Enorma hyreshöjningar
Jag började sakta förstå vad de där gula lapparna innebar. Rikshem renoverade miljonprogrammen och passade i samband med det på att höja hyrorna. Med uppemot 60 procent. Tvåan jag bodde i skulle efter renoveringen kosta närmare 8000 kronor, plus vatten. Lapparna sattes inte upp av människor som var sura för att deras hyror skulle höjas. De sattes upp av människor som var förtvivlade och desperata för att de faktiskt inte skulle ha råd att bo kvar.

Känsliga hyresgäster
Du vet, och jag vet, vilka det är som bor i miljonprogrammen. Det är människor som inte har råd att bo någon annanstans, som lever nära marginalen och är känsliga för hyreshöjningar. Rikshem vet också om det, men trots det har de höjt hyrorna. För att klara av att betala har allt fler i Gränby blivit tvungna att söka socialbidrag och kommunens kostander för ekonomiskt bistånd i områdena ökade med 2,5 miljoner kronor bara under det första halvåret 2014.

Smiter från ansvar
Det är klart att Rikshem vill tjäna pengar. Jag säger inte att det är något fel med det. Vad jag menar är att de har ett ansvar, och att de smiter från det. En människa måste ha någonstans att bo. Det är ingen lyx och man ska inte behöva oroa sig för att inte ha råd att bo kvar, för att man blir tvingad att gå med på att renovera sitt hem. Visst, bygg nya dyra lägenheter. Men tvinga inte människor från sina hem.

Vad får man för pengarna?
Jag bor kvar i Gränby, i en av de nyrenoverade lägenheterna. Vad ger egentligen hyresökningen? Marmor i köket, guldhandtag på garderoberna och sidentapeter? Näe. Standardtapeter, ojämnt golv, köksluckor som färgen skavs av på, elkontakter som sitter löst. Och tydligen bajs i grunden.

gränbyhem

UPPGIFT I

2016-01-26

En sjöman älskar havets våg

Tungt, hårt, svettigt och farligt: livet som eldare är inte lätt. Det har tagit Charlie Barrs runt de sju haven, men det kunde också ha gått riktigt illa. Hans liv höll på att sluta i ångpannan på en båt han arbetade på.
– Jag tänkte att nu är det klokt, Charlie Barr, att du kvickt läser upp fader vår, för här blir du ju levande kokt!

 

Vi tar det från början. Charlies äventyr som eldare startade när han lämnade sitt arbete på en trålare och mönstrade på ångbåten Aileen Allannah. De fraktade stenkol och koks från Sunderland till Santa Cruz och Charlie stod lägst i rang som trimmer, eller kolskyfflare. Han blev inte kvar särskilt länge, i Newcastle on Tyne tröttnade han och tog sitt pick och pack och stack.

 

ss bermudas

När Charlie mönstrade på SS Bermuda fick han möjligheten att fira jul i Spanien.

 

SYNDASTRAFFET PÅ SS BERMUDA

Charlie fick istället hyra med Stevenson Line och mönstrade på SS Bermudas, en bjässe på 5000 ton. Eldarna hade ett tungt jobb med att hålla fyren på båten igång.
–   Jag sa när jag stod där med släjsen igång: ”Det är syndastraff, boys, att vi fått’na!” Kolen hade en undermålig kvalitet och kunde vara som snus, de var hela tiden tvungna att bända bort kol med släjsen, som annars skulle ha fastnat. På eldarspråk kallas det att ”slagga”. Dessutom måste de raka ut den glödheta askan, hettan var ofta outhärdlig. Charlie säger att de levde i en blandning av aska och svett.

slejs

En släjs/slejs. En i ena ändan utplattat järnspett som användes för att slagga. Namnet kommer från engelskans ”slice”.

 

”IT’S A VERY OLD WHISKY, MY BOY”

Att livet som sjöman är hårt och farligt är alltså inte något som Charlie Barr förnekar. Men att segla från hamn till hamn har sin charm, och det var inte bara slit. Hans första maskinchef gjorde ett stort intryck på honom, varannan vecka bjöd han besättningen på whisky . En välkommen omväxling från teblask, konserver och kex. Dessutom ett tecken på uppskattning som fick dem att ”hålla stimen på toppen.”
– Det var nyttigt för kroppen sa gubben. Han brukade säga ””It’s a very old whisky, my boy” innan han plira lite och slog i, berättar Charlie.

 

ATT SMITA FRÅN APELSINERNA

Tillslut fick Charlie nog av livet som eldare på SS Bermudas. När båten lade till i Valencia för att lasta apelsin tog han chansen:
– Jag smet med min sjösäck och mandolin, jag var tröttkörd och less på skutan.
Han var tunn som ett rakblad men riktigt fin i sin rigg och på en bar fick en sångerska upp ögonen för honom och det slutade med att de kilade stadigt en tid.
– Hon gödde upp mig med kyckling och tre sorters vin. Ja, den flickan var ovanligt rar, minns Charlie nostalgiskt.

eldare

Charlie Barr (till vänster) med två kamrater.

RENLIGHET SOM KAN LEDA TILL DÖDEN

Det var i Bordeaux som en ångpanneincident höll på att kosta Charlie livet. När de gjorde rent ångpannorna råkade han somna i en av dem och märkte inte att manluckorna skruvades på förrän det var försent.
– Ja, jag vakna när vattnet blev på släppt, you see, och kamraterna eldade under. Det var kolmörkt och vattnet steg, så jag flydde ju högst uppinunder. Men där var det stopp, berättar han.
Det hade nog slutat annorlunda om inte förmannen hade upptäckt att hans hacka var borta och öppnade en av luckorna för att se om den låg där, och det gjorde den, tillsammans med en lättad Charlie.
– Det var donkeyman själv, han va skotte, you know, och hackan jag hade va hans! Det var den som han sakna, men medge ändå att det samtidigt gav mig en chans!

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.